Det är viktigt att du förstår hur du skriver e-post, vykort, brev, meddelande, formellt brev.
Det är att veta formen på olika texter. Du kan vara din egen lärare. Här kommer din grammatik in. Du måste visa att du förstår svensk grammatik när du skriver din text. Det är det vi bedömer. Skriv din text, läs den som en lärare. Tänk på Subjekt, Verb, Objekt.
Träna läsförståelse hela tiden när du studerar. Det är en lång process att bygga upp sin läsförståelse, men genom läsning blir ditt ordförråd och din förståelse större och säkrare. Träna läs- och hörförståelse
”Träna till test B” och ”Träna till test C”
Beskriv din bästa vän
Gör en personbeskrivning av din vän, mamma eller lärare. Beskriv utseende, egenskaper och intressen. I den här texten ska du använda många adjektiv. Max 1 sida.
Skriv ett brev till en släkting
Du vill resa och hälsa på en släkting som du inte har träffat på länge.
Skriv ett brev och berätta:
– när du kommer
– hur länge du tänker stanna
– vad ni kanske kan göra tillsammans
Tänk på att det här är ett brev, så du ska börja och avsluta brevet på ett passande sätt. Max 1 sida.
Beskriv ditt hem
Berätta om ditt hem. Det kan vara där du bor nu, eller där du växte upp. Du bestämmer. Beskriv området, grannarna, huset, lukten, känslan… Vad gör ditt hem så speciellt? Träna gärna på att använda många sinnen i den här texten: lukt, syn, känsel… Det ger din läsare en mycket bättre bild av hur allt ser ut och känns. Max 1 sida.
Berätta om en utflykt
Berätta om en resa som du har gjort och som du aldrig kommer att glömma. Vilka var med? Vart åkte ni? När? Vad gjorde ni? Hur var vädret?. Max 1 sida.
Skriv ett vykort
Du är på semester i Sverige, och vill skriva ett vykort till en vän i ditt hemland. Skriv exempelvis vad du har sett och gjort och hur vädret är. Ca 1/2 sida.
Träna på skrivning av olika typer av texter Berätta om en resa
Berätta om en resa som du har gjort och som du aldrig kommer att glömma. Skriv om när och med vem du reste och varför resan var så speciell. Beskriv vad du såg och gjorde.
Tips: Försök beskriva känslor, tankar, reaktioner.
Försök att berätta din historia i preteritum. Ca 1 sida. Skriv ett personligt brev
Tänk dig att du ska söka ett jobb. Beskriv dig själv i ett personligt brev till företaget. Berätta om dina erfarenheter och personliga egenskaper och intressen.
Prepositioner är ord som beskriver olika förhållanden mellan personer, platser, saker. Exempel: på, i, över, ovanför, framför, under, bredvid, bakom, mellan, mitt emot.
i
på
Hus
i ett hus
i en affär
i en våning
i en kyrka gå i skolan
gå i kyrkan
på operan
på bio
på teater
på posten
på banken
på sjukhuset
på en fabrik
på ett kontor
Rum
i vardagsrummet
i hallen
i köket
på toaletten
Geografi
i Sverige (land)
i Stockholm (stad)
i Åkarp (by)
i Skåne (region, distrikt)
på Kungsgatan (gata, väg)
på torget
på Sicilien (ö)
på Mount Everest (berg)
Övrigt
i stan
i parken
i skogenont:
i magen, i benet, i ryggen …
på landet
på slätten
på kusten
på kyrkogården
på lekplatsen (alla platser)
Ett pronomen kan vara ett subjekt.Linnea skriver ett brev. Hon skriver ett brev.Substantiv: Linnea = pronomen: hon. Du använder pronomenet hon istället för Linnea. Det gör du för att det inte ska bli ”tjatigt”. om du upprepar namnet flera gånger kan det bli ”tjatigt”.
subjekt
jag
du
vi
ni
han
hon
de
den/det
Ett pronomen kan också vara ett objekt.
Linnea skriver ett brev till Lia. (subjekt: Linnea/ objekt: Lia)
Hon skriver ett brev till henne. (subjekt: hon/ objekt: henne)
Orden ”sin”, ”sitt” och ”sina” använder du istället för att säga namnet på ägaren, som är han, hon, den, det eller de.
”Sin” använder du framför vissa substantiv t.ex. bil, båt och tavla. Exempel: Han tog ut ”sin” båt.
En ord
Ett ord
Plural(flera)
jag
min
mitt
mina
du
din
ditt
dina
vi
vår
vårt
våra
ni
er
ert
era
han
hans
hans
hans
hon
hennes
hennes
hennes
de
deras
deras
deras
Den/det
dess
dess
dess
Reflexiva possessiva pronomen
Possessiva pronomen kan också vara reflexiva.
För jag, du, vi och ni är det samma som för vanliga possessiva pronomen.
För hon, hon, de och den/det använder man sin, sitt och sina.
En ord
Ett ord
Plural(flera)
jag
min
mitt
mina
du
din
ditt
dina
vi
vår
vårt
våra
ni
er
ert
era
han
sin
sitt
sina
hon
sin
sitt
sina
de
sitt
sitt
sina
Den/det
sitt
sitt
sina
När ska man använda hans och när ska man använda sin/sitt/sina?
Titta på exemplet!
Hon borstar sitt hår.
Hon borstar håret på sig själv, det är subjektets hår.
Subjekt
verb
objekt
Hon
borstar
sitt hår
Hon borstar hennes hår.
Subjekt
verb
objekt
Hon
borstar
hennes hår
Hon borstar håret på en annan person. Det är inte subjektets hår.
”Sitt” använder du framför andra substantiv t.ex. hus, paraply och träd. Exempel: Hon städade ”sitt” hus.
”Sina” använder du framför substantiv i plural. Exempel: Lena tog på sig ”sina” byxor.
Exempel på användningen:
Han hämtade sin bil på verkstaden.
Sitt hus fick de sälja.
Hon glömde sina böcker i bilen.
Stig har tagit sin glass.
Ulla-Stina skyndade sig in för att hämta sitt paraply.
Ordets ursprung: fornsvenska ”sin”.
Exempel på ordets användning i satsdelarna
För dig som vill veta mer om hur ordets används.
Orden ”sin”, ”sitt” och ”sina” använder du istället för att säga namnet på ägaren. Ägaren är i tredje person och är den som utför handlingen i satsen. Exempel: Olle åt ”sin” glass.
”Sin, sitt, sina” kallas attribut i satsläran och används för att bilda satsdelar tillsammans med andra ord.
Om du skulle bliallvarligtsjukeller skadad så ska du vända dig till akutmottagningen på närmsta sjukhus. Om det inte är väldigt bråttom kan du alltid ringa till rådgivningen, 1177. Du kan också söka på internet, adress: http://www.1177.se/Sormland/, och läsa samt söka information om det du undrar över.
Om det inte är akutasjukdomar eller skador vänder du dig till vårdcentralen. Den vårdcentral som ligger i ditt område. Till exempel om du bor i Torshälla är det Torshälla vårdcentral du ringer till. Bor du i Årby ringer du Årbys vårdcentral, och så vidare.
I Sverige går vi inte till doktornom vi bara blir förkylda. Då stannar vi hemma och ligger i sängen tills febern har gått över och vi mår bättre. Det kan ta allt från tre dagar till en vecka.
På en vårdcentral finns det många olika yrken. Det finns: Läkare, sjuksköterskor, distriktsläkare, distriktssköterskor, dietister, kuratorer, läkarsekreterare, laboratoriepersonal, barnmorskor etc.
infinitiv
Verbets grundform kallas infinitiv.Infinitiv slutar ofta på a eller en annan vokal.
Infinitiv har ingen tid.
Det används alltid ihop med hjälpverb (tillexempel ska, vill, måste)
eller direkt efter ordet ”att” (tillexempel tycker om att sova)
Exempel med hjälpverb:
Vi brukar inte äta godis på vardagar (verbet äta i infinitiv)
Jag måste betala mina räkningar på måndag (verbet måste i infinitiv)
Exempel med att:
Jag gillar att titta på TV.
Det är viktigt att betala sina räkningar.
Presens
Slutar ofta på r.
Det är nu eller framtid eller något man gör ofta.
Exempel:
Jag tittar på TV (jag tittar på TV nu, eller det är något jag brukar göra)
Jag tittar på TV varje kväll.
Jag åker till Göteborg imorgon.
Imperativ
Det är en order.
Slutar med !
Tillexempel: Var tyst! Sitt! Lyssna!
I satser med imperativ behövs inget subjekt (läs mer på sidan ”ordföljd”)____________________________________
Supinum – perfekt
Supinum slutar på t.
verbet har + supinum = perfekt
Exempel: har arbetat har varit
har ätit
har haft
Perfekt används när handlingen inte är avslutat.
Perfekt används när man vill berätta hur länge man gjort något, eller hur många gånger.
Exempel:
Jag har bott i Eskilstuna i två år (jag bor i Eskilstuna nu också).
Jag har tränat på gym tre gånger den här veckan.
Jag har läst svenska sedan december.
Pluskvamperfekt är förut.
Exempel:Du vill berätta vad du gjorde när något hände.
– Jag hade precis kommit hem när det ringde på dörren.
– Jag hade bott i Sverige i tre månader när jag började på SFI.
Verb delas in i 4 olika grupper.
Grupp 1
Grupp 1 är verb som slutar på -ar i presens.
De böjs så här:
